Igår ringde jag sjukvårdsupplysningen pga Theodor har skrikit ovanligt mycket de senaste dagarna, velat sova mycket och inte ätit ordentligt.
Pga av grönt bajs (äckligt ja) så kunde han ha en infektion i kroppen så de tyckte att jag skulle åka till barnakuten.

Han låg och sov och jag förberedde skötväskan m.m och sen begav vi oss dit.

Så fort jag gick utanför dörren så blev jag helt tom. Kunde inte tänka klart.

Kom in på akuten och man fick inte ens ha med sig vagnen där inne. Tungt att ha liften, tjockjacka och skötväskan. :(

Men jag tog mig upp, och fick komma in till receptionen, där de kollade tempen och pulsen på honom, och det såg jätte fint ut. De tyckte att jag hade en modemedveten bebis, eftersom han var så matchande klädd, och då slängde jag av en kommentar som de tyckte var så himla rolig och skrev upp den:

"Jag skaffade en bebis som accessoar istället för en chihuahua".

Efter lite charm från lillen så ville de skriva in oss, så att en läkare kunde kolla på honom. Och det visade sig att det skulle ta 4 timmar, i ett iskallt rum innan läkaren kom.

Men lillen skötte sig fint. Han sov nästan hela tiden, sen kom läkaren och klämde en massa på honom. Hittade inget brosk iallfall. Han kunde nästan vara säker på att det var en infektion någonstans i magen, och det går oftast över av sig själv mellan 3-5 dagar. Så senast imorgon ska han vara kry.

Det var så skönt när vi kom ut från det kyliga rummet och mormor stod där.

Man var så passiv och tom när man satt där inne i rummet och helt förvirrad när man träffade läkaren. Och jag var cool lugn när jag gick hem. Men när jag gick iväg med brossan för att handla mat så sa det pang. Kändes som att jag skulle svimma. Var helt off. Bestämde att jag skulle hem till Malin en stund för att rensa tankarna. Skönt var det, men fick migrän påvägen hem. :(

Idag är jag fortfarande helt borta, men lillen mår utmärkt idag och är busigare än aldrig förr.

"Att få barn gör att man lever i en ständig oro".

Nu när jag tänker efter så fyfan. Ni som vill skaffa barn, tänk efter! Haha.

Ni kommer aldrig vara med om större smärta när du vet att din barn inte mår bra. Bara det är något liten sjukdom, så finns det nästan inget värre.

Jag älskar min fina pojke

För er nya läsare som är nyfikna på tiden innan denna bloggen startades, så är min gamla blogg fortfarande öppen. http://louiseandersson.blogspot.com/

"Varför har alla så snälla och nöjda barn hela tiden förutom jag?"

Det är en utav alla frågor som dyker upp när man har en jobbig dag. Man tror man är helt ensam om att barnet gråter, är sjuk eller bara allmänt missnöjd.

Lillen har troligvis åkt på sin första förkyldning. Inte så kraftig, men det räcker med lite för att han inte ska vara glad.

Han är täppt i näsan, så det blir droppar och näsfridan stup i kvarten. Feber har han inte sådan tur. Och skrika kan han, så jätte sjuk är han ju inte. Det får man iallafall trösta sig med.

Han vill sova, men vaknar ofta och bara gnäller. Vägrar att äta och skriker på skötbordet.

Jag är också småförkyld och tanken på att han också mår så, då är det inte konstigt. Speciellt inte när det är så nytt för honom.

Men han har ändå skrattat och blåst bubblor idag. Och de korta sekunderna får en att få nya krafter igen.

Såhär kan man se ut när man sover gott efter en hel timmes skrik.

Åhh vad jag är trött på dessa j*vla flaskor som man måste diska hela tiden. Saknar nattamningen :(

Nu blir det sängen. Imorgon ska vi träffa Maggan och Lovisa.

Jag har verkligen en sömntuta till bebis.

Idag tog mamma honom när hon skulle gå till jobb. Eftersom han kommer snabbare till ro då, för annars vet han inte vad han vill när han vaknar på morgonen. Han vill busa fast han egentligen är trött.

Så jag tog bussen dit, och han var vaken när jag kom så vi skulle ta en kopp kaffe där. Men efter en stund gillade inte lillkillen detta och ville sova. Han sover hela förmiddagarna nuförtiden. Vilket är rätt skönt för då hinner man fixa lite.

Var egentligen meningen att vi skulle bort till Mini, men eftersom han var så ledsen så tyckte jag det var bättre att vi gick hem så att han fick sova ut.

Han sover fortfarande, men tror han vaknar snart. Får blir träning imorgon istället.

Det funkade jätte bra på Mini igår. Han sov när jag lämnade honom, sen när jag skulle hämta honom så hade han varit vaken en stund och såg så himla nöjd ut.

Jag blev jätte glad och hoppas att det kommer att funka. För jag vill så gärna komma igång med träningen. Men det får ta sin lilla tid. Tänkte bara ha honom där högst 30min nu i början, och det får bli på City vi är på nu också. Eftersom Entre öppnar MiniSats halv 12, och det känns för sent. 

Entre känner jag dem flesta men på City så var där en jätte gullig tjej som jobbar dem flesta förmiddagarna och Theo var lugn med henne.  

200 besökare i lördag. Är så sjukt nyfiken, vem är ni?   

Såhär snygg var jag när jag skulle på kalas hos Farfar Bo

Farfar Bo och Theodor.

Började med att fira alla hjärtans dag med att läsa en bok. Lyckades vända två blad, men tyvärr fick inte mamma detta på film eller bild

Igårkväll låg jag t.o.m en lång stund på magen och läste boken

Snart kommer Bonusmoster Sandra hit och vi ska mysa hela dagen.

Blir kanske en fika på Mormors Bageri idag?
I förmiddag mötte vi upp SL och Juli för att vi skulle träna, men tyvärr så var Mini stängt idag(ovanligt), så vi tog en promenad i parken istället. Iskallt ju.. Brrrr.

Nu ligger lillen och sover i liften i storarummet, mammas lilla sömntuta.

Skulle skriva min förlossningsberättelse igår, men den får vänta. Glömde helt bort det igår, och nu ikväll orkar jag ej skriva den.

Idag har vi varit iväg och shoppat en massa. Skönt att han gillar att shoppa med mamsen.

Och nu ikväll så var tjejerna här hemma, och vi hade vår fina fredagsträff.

Imorgon ska jag och lillen ut på stan igen. Hitta något till farfar i födelsedagspresent. Tips på vad man kan handla i 75års present?

Nu ska jag krypa ner i sängen och pussa lite på min son.

P.s Bara för att jag är mamma så behöver jag inte alltid vara fast...... Eller?