Sitter och pratar just nu med en gammal tjejkompis som är gravid. I 8de veckan. Så det är fortfarande väldigt hemligt. Så hon är fortfarande anonym.

När vi pratar så tänker jag tillbaka på min gravidteten.

Det är nästan det bästa jag har varit med om. Att bära ett liv, känna hur det växer och lever i en.

Det är så normalt, vanligt och det mest naturliga som finns. Men ändå känns det så speciellt, spännande och overkligt.

Jag kan inte förstå att jag hade Theodor i min mage, jag fick honom att växa och utvecklas.

Den dagen han kom ut, då blev jag tom i magen, men oj vad mitt hjärta fylldes.

Jag skulle aldrig byta bort mitt liv mot något annat i världen. Jag älskar att vara mamma till min Theodor. Han är mitt allt.

och idag är jag hans allt.... Åh. Vad mammigt det är idag.

Var iväg på BVC innan, för viktkontroll, Hade bara ökat 250gram. Men hon tyckte det var okej, eftersom han är förkyld också.

Sen sov han i 2h när vi kom hem, och jag lyckades att sova i 1. Men sen dess.. Matvägran och gnäll. Men nu sitter han i sin gåstol med sin lille "resväska" och är hur nöjd som helst. Skulle jag aldrig sagt (skrivit)! Mer uppdatering kommer

Sveriges dag ska jag och lilleman spendera med Kim och Ludvig. Sitter på bussen påväg dit och ser hur lillens ögon blir mindre och mindre.Igår gick vi tillbaka till den gamla vagnen, och han trivs utmärkt i den. Han ser så fin ut i den.Igår blev det en spontat ölkväll på Lilla. Var hur mysigt som helst och fint sällskap.Trodde inte att jag skulle vara människa idag, men liten lät mig att sova till 6.45 så några timmars sömn fick jag, och jag känner mig rätt pigg och glad idag.Har ju inte precis något att klaga på.Nu sover liten, och har t.o.m spottat ut nappen. Skönt. Så Kim kan få se hans krypning sen när han är utvilad. Och han kanske lär Ludvig lite

Helgen har varit helt underbar.

I torsdags fasnade jag inne  typ hela dagen, men sen kom jag och lillen ut på en promenad, som ledde till Lilla Torg med A.

Supermysigt var det, och när lillen somnade i vagnen så hade vi 1½ h där vi kunde dricka öl. Haha.

Fredagen blev det Oxie hela dagen. Var nere och sa hej till mormor.

Känns fortfarande så overkligt men ändå ok, att när vi kommer till Oxie så går man ner om till mormor och säger hej.

Vattnade blommorna lite, och lillen satt fint i vagnen och tittade på.

Vid 6, kom släktingarna, skulle ha kalas för morfar. Det blev hur lyckat som helst.

Liten somnade halv 9 i vagnen, sen sov han hela vägen hem (bussresa) och vaknade knappt inte ens när jag bar honom upp för trapporna.

Så två kvällar i rad har jag "nattat" honom i vagnen och det har gått umärkt.

Lördagen fick vi besök från Helsingborg. Pernilla och henns två godingar.

Viktor som är 5 år, var så himla duktig med Theo. Det är så sött när barn tar hand om mindre. Och Theo var helt fascinerad av kidsen.

Idag har jag stått på barnloppis mellan 8-13. Fick sålt det mesta av Theos kläder i 50-62. Skönt att bli av med det. Resten tänkte jag skänka bort.

Så min rygg är inte glad. Suttit i klänning 5 timmar med ryggen mot solen (dock hög solskyddsfaktor) så min rygg är inte vacker. Hahahaha. Bonnebränna :(

Imorgon ska det bli lika varmt, och vi ska ut till Kim och Ludvig. Är lite nojjig inför bussresan, livrädd att ac:n inte ska fungera. Men i värsta fall får man hoppa av då ju. Men det ska bli superkul att få träffa godingen Ludvig och hetingen Kim ;)

Har varit inne och kollat runt på massa fastighetsbolags sidor.

Bara tanken på att flytta innan jag har fått in lillen på dagis och jag har ett fast jobb som jag trivs med, ger mig smått paniiiiik.

Men jag var inne på en sida, och hittade en perfekt tvåa till mig och lillen. Bra hyra, bra läge och lagom storlek.

Eftersom det är ett litet fastighetsbolag, så kanske man har mer tur. Tänkte iallfall testa att kämpa för denna lägenheten, någonstans måste jag ju börja?
Kan inte stå i massa j*vla köer överallt.

Usch, fy, vilken j*vla pissdag det är idag!

Tror att allt började med att jag och lillen skulle bege oss till familjerättsbyrån idag. De hade ändrat tiden till 8.30 Hur dum får man vara och sätter en tid 8.30 när dem vet att man har ett barn + att jag har bett dem att sätta eftermiddagstider.
Fick tvinga i lillen gröten förtidigt på morgonen, tvinga honom att vara vaken tills vi skulle gå, och på allt detta så hade bror och hans tjej grusat ner HELA hallen, så lillen blev helt grusig och fick det i munnen.

Sånt gör mig så himla arg. Kan man inte tänka lite på andra än sig själv? Speciellt iallafall att det finns ett barn i huset, och att man kanske ska tänka lite?

Aja, jag och lillen gick för att möta Sofie. Hon var snäll och skulle gå en promenad med lillen medans jag var på familjerättsbyrån, eftersom jag tycker inte att lillen ska utsättas för sådana situationer, och inte Sofie heller.

Sitter i väntrummet, och jag blir stressad när klockan tickar över 8.30 HALLÅ?! Kan väl iallfall hålla tiden, om man nu har flyttat den?
Det kommer en kvinna, inte hon vi brukar träffa, men hon meddelar att hon som är med på våra möten ringde precis och sjukade sig. FÖRHELVETE! Ahh. Jag blev så irriterad.

Att dem bara kan göra så? Jag hoppas att HON ringer mig när nästa tid ska bokas, för annars kommer jag inte. Det är väl ändå bäst om det rättas efter mig (Theo).

Det var så denna underbara dagen började, och mer skit hände, men det tar vi inte här.
Skönt att skriva av sig, förhoppningsvis blir det en bättre dag imorgon.